Reboundens oväntade läppar efter stängning

Baren hade slocknat i etapper. Först musiken, sedan de stora lamporna över borden, tills bara hylljuset fanns kvar och gjorde flaskorna till en rad av bärnsten och grönt. Rebecka, tjugoåtta, stod med kassalådan öppen och räknade sedlar som redan var räknade. Händerna ville något annat. Utanför fönstret låg gatan tom, våt av ett regn som just slutat, och inne satt Sofia kvar på den sista pallen som om stängning var ett förslag och inte en regel.

Sofia var trettiotvå. Före detta kollega, numera stamgäst, den som alltid beställde samma sak och alltid dröjde när de andra gått. De hade jobbat ihop i två år, båda vuxna, och flirten hade inte funnits då, inte på riktigt. Den hade börjat efteråt, när Sofia slutade och började komma tillbaka som gäst, och den hade pågått i veckor nu: blickar som varade en sekund för länge, fingrar som nuddade när glaset bytte hand, skämt som landade för nära huden. Ikväll hade Sofia druckit ett glas vin tidigt, före nio, och sedan bara mineralvatten. Rebecka drack aldrig bakom disken. Båda var klara i huvudet. Det fanns ingen dimma att skylla på, och det gjorde allting skarpare.

"Du kan gå", sa Rebecka. "Jag låser."

"Jag vet hur man låser." Sofia log snett. "Jag har gjort det fler gånger än du."

"Då kan du torka disken."

Det var ett sätt att be henne stanna. Sofia förstod det. Hon gled av pallen, tog en trasa från hinken och ställde sig på kundsidan. Rebecka tog den andra. De torkade mot varandra, långa drag över det mörka träet, citrondoft och sprit som steg upp ur porerna. Deras händer närmade sig mitten som om disken var en gräns ingen av dem vågade erkänna att de redan korsat i huvudet. Rebecka såg Sofias underarmar, seniga, en liten ärrfläck vid handleden från en krossad flaska för flera år sedan. Hon ville ha munnen där. Hon ville ha munnen överallt.

"Du tittar", sa Sofia utan att höja rösten.

"Du har tittat i tre veckor."

"Längre." Sofia stannade trasan. Handen låg platt, fingrarna en handsbredd från Rebeckas. "Jag har varit feg. Det är därför jag stannar kvar när de andra går. Inte för ölen. Den är slut för länge sedan."

Rebecka svalde. Hjärtats slag satt högt i halsen. Sofia var vacker på ett sätt som inte bad om tillstånd: mörkt hår i en slarvig knut, svart topp som spände över brösten, jeans som satt tätt över höfterna. En liten guldring i örat. Munnen lite svullen, som om hon redan bitit sig själv för att hålla tyst. Rebecka blev plötsligt medveten om sin egen skjorta, svetten i nacken efter en lång kväll, knuten som höll på att lossna, de svarta byxorna som luktade arbete och citron.

"Säg det då", sa hon. "Om du ändå är kvar. Inget mer diskret."

Sofia mötte hennes blick. Ögonen var mörka och vakna, inte en skugga av tvekan i dem. "Jag har längtat efter dig sedan den där personalfesten. Du var tjugosex, jag var trettio, vi stod i kylen och låtsades att citronerna var intressanta. Jag gick hem och tog mig själv med din mun i huvudet. Varje vecka sedan du började titta tillbaka har jag legat vaken och velat det här. Jag vill ha dig, Rebecka. Ikväll. Om du vill ha mig tillbaka."

Det slog till mellan Rebeckas ben, varmt och omedelbart. Tre veckor sedan Yvonne. Tre veckor av att låtsas att det inte satt kvar i kroppen. Och här stod någon som bad om ett ja utan att darra.

"Jag vill", sa Rebecka. Rösten var låg och rå. "Jag har velat dig sedan du slutade och började komma hit som om du redan visste hur jag smakar. Jag har varit våt av dig bakom den här disken och låtsats att det är stress. Det är inte stress. Jag vill ha dig. Nu. Säg att du är säker."

"Jag är säker." Sofia släppte trasan. Den föll med ett vått ljud mot golvet. "Jag är nykter, jag vet vad jag gör, och jag vill att du rör mig. Vill du att jag rör dig?"

"Ja."

De stod stilla en sekund till, andedräkten redan för tät. Sedan gick Sofia runt disken.

Hon tog inte omvägen runt stolarna. Hon klev in i Rebeckas utrymme och kyssen kom hård, hungrig, utan artighet. Sofias mun var varm, smakade mynta från vattnet och något som bara var hon, och tungan pressade sig in direkt. Rebecka stönade, grep höfterna, drog henne intill tills bröst möttes och lår pressades och det inte fanns luft kvar att vara hövlig i. De slickade varandras tungor, sög, bet lätt i underläpparna och kysstes som om veckorna skulle ta igen sig på en minut.

"Vill du det här?" viskade Sofia mot hennes läppar, andedräkten het.

"Ja. Fan, ja. Och du?"

"Jag vill. Jag vill att du tar mig här. Säg att jag får ta dig också."

"Du får allt."

Rebeckas händer gled upp under toppen, fann behåns kant, kände bröstvårtorna hårda genom tyget. Hon nöp, och Sofia flämtade in i hennes mun. Sedan lyfte hon. Sofia var inte lätt, men Rebecka hade armar av ölbackar och en vilja som vägde mer, och Sofia hjälpte till med ett hopp, och så satt hon på bardisken med benen isär och Rebecka mellan dem. En flaska klirrade mot sin granne. En citronskiva rullade ner på golvet och blev liggande. Ingen tittade efter den.

Rebecka kysste henne igen, djupare, sög på tungan, slickade över läppen och ner mot halsen, bet där pulsen slog. Sofia slet upp skjortan, knappar som gav med sig, och fick in händerna, klämde brösten, rullade bröstvårtorna mellan fingrarna tills Rebecka svor rakt in i hennes mun.

"Av med trosorna", sa Rebecka.

"Ta dem själv."

Hon drog ner jeansen till låren, otåligt, hakade fingrarna innanför de svarta trosorna och kände fukten genom tyget innan hon ens fått av dem. Sofias fitta var bar, slät, blygdläpparna svullna och glänsande i hylljuset. Rebecka stirrade, munnen torr och vattnad på samma gång, och drog sedan ner sina egna byxor och trosor tillräckligt för att Sofia skulle nå. Kall luft mot våt hud. Hon var redan hal, redan öppen.

Deras fingertoppar möttes mellan benen nästan samtidigt. Rebecka gled in mellan Sofias läppar, fann hettan, den tjocka vätskan, och lät fingret glida upp till klittan som var styv och känslig under beröringen. Sofia gjorde samma sak, två fingrar som delade Rebecka och cirklade långsamt, och båda stönade in i nästa kyss, tungor som slickade och sög medan händerna inte ville vänta.

"Du är så jävla våt", viskade Sofia mot hennes tunga. "Du rinner ner på min hand. Har du gått så här och serverat folk hela kvällen?"

"Sedan du satte dig." Rebecka tryckte in ett finger, kände hur Sofia slöt sig, het och mjuk och trång. "Och du. Din fitta tar mig som om den väntat. Vill du ha ett till?"

"Ja. Knulla mig med dem. Jag vill höra hur blöt jag är."

Två fingrar, djupt, tummen mot klittan. Våta ljud, täta, smutsiga, som fyllde utrymmet bakom disken. Sofia fingerknullade tillbaka, snabba rörelser som fick Rebeckas lår att darra, och de slickade och sög på varandras tungor medan händerna jobbade, en röra av saliv och andedräkt och svordomar som ingen av dem skulle ha sagt i dagsljus.

"Jag ska slicka dig tills du skriker", väste Sofia. "Jag ska rida ditt ansikte på den här disken. Du ska känna hur blöt jag är över hela hakan."

"Gör det", flämtade Rebecka. "Men först får jag äta dig. Jag har tänkt på din fitta varenda stängning. Säg att jag får."

"Du får. Ät mig. Jag vill det. Nu."

Rebecka sjönk på knä på gummimattan. Den klibbade mot hennes bara knän. Sofia fick av ena benet ur jeansen, spretade, och Rebecka drog henne fram till kanten, lade händerna om låren och begravde ansiktet.

Första tungdraget var långt och girigt, från det våta hålet upp över hela springan och över klicken. Smaken var salt, skarp, rent av henne. Rebecka stönade in i fittan och gjorde om det, långsammare, platt tunga som samlade sav, sedan spetsen som cirklade klittan tills Sofia svor och grep knuten. Håret lossnade och föll ner över axlarna. Rebecka brydde sig inte. Hon slickade som om hon svultit i veckor, sög in klittan mellan läpparna, släppte, slickade igen i långa drag, och körde samtidigt in två fingrar, djupt, böjde dem, fann den svullna fläcken därinne och masserade medan tungan inte vilade en sekund.

"Just där", flämtade Sofia. Hennes lår darrade mot Rebeckas öron. "Fan. Din mun. Hårdare på klicken. Ja, så. Fingerknulla mig. Jag känner hur du böjer dem."

Rebecka sög hårdare, läpparna slutna runt klittan, tungan som piskade under, fingrarna som pumpade i en jämn, våt rytm. Ljudet var högt i den tysta baren. Svett rann mellan hennes skulderblad och ner i svanken. Sofia smakade mer för varje drag, tjockare, sötare, och Rebecka slickade upp det, girig, utan att genera sig för hur det lät eller hur det såg ut.

"Ett till", bad Sofia, rösten bruten. "Jag tar det. Jag vill bli fylld av dig."

"Säker?"

"Ja. Gör det. Jag vill."

Tredje fingret gled in, trångt och hett, och Sofia skrek till, inte av smärta, av att det var precis lagom mycket. Rebecka höll stilla en sekund, lät henne vänja sig, kysste klittan mjukt, och när Sofia nickade och drog henne närmare med näven i håret började hon igen. Djupa stötar. Tungan lång och girig över klicken, om och om, tills låren skakade och musklerna började gripa om fingrarna i små, otåliga ryck.

Hon drog sig tillbaka precis före. Sofia svor, och skrattet som följde var hest och vansinnigt.

"Din jävel. Jag var där."

"Jag vet." Rebeckas läppar var blanka. Hon slickade dem, långsamt, och såg hur Sofias blick fastnade på munnen. "Du sa att du skulle rida mitt ansikte. Jag vill det. Säg att du fortfarande vill."

"Jag vill." Sofia hoppade ner, ostadig på benen, och kysste henne hårt, slickade sin egen smak ur Rebeckas mun, sög på tungan som om hon inte kunde få nog. "Lägg dig på disken. Nu."

Rebecka klättrade upp. Träet var kallt mot den bara rumpan, en chock mot all hetta. Hon lade sig bakåt bland underlägg och en kvarglömd servett, skjortan öppen, brösten bara och tunga, bröstvårtorna styva i luften. Sofia klättrade efter, naken från midjan och ner, svett blank över magen, och sänkte sig över hennes mun utan mer prat.

Rebecka grep höfterna och drog ner. Sofia red. Inte prydligt, inte försiktigt. Hon gned fittan mot tungan och läpparna, fram och tillbaka, klittan mot näsan, hålet mot tungan, och Rebecka slickade allt hon fick, sög, stack in tungan så djupt hon nådde och lät Sofia använda ansiktet precis som hon velat. Sav smetade över hakan och ner på halsen. Det var hett och smutsigt och exakt det båda bett om.

"Så jävla bra", stönade Sofia ovanför henne. "Du ligger där och låter mig knulla din mun. Titta upp på mig."

Rebecka tittade. Ögonen tårades av ansträngningen, av att andas genom näsan medan Sofia red. Hon nickade mot fittan, ett ja till mer, och Sofia red hårdare. Svett droppade från hennes bröst ner på Rebeckas kind. Rebecka stack upp en hand och fingerade henne varje gång hon sjönk, två fingrar som gled in i det redan öppna, våta, och den andra handen sökte mellan sina egna ben. Sofia slog undan den.

"Nej. Den fittan är min." Hon sträckte sig bakåt, klumpigt och perfekt, fann Rebecka våt och öppen och körde in två fingrar till knogarna. De rörde sig så, Sofia på hennes ansikte, fingrar djupt i henne, bardisken som knakade svagt under vikten, tills Rebecka inte kunde tänka, bara slicka och ta emot och stöna rakt in i den heta, halkiga fittan.

"Golvet", flämtade Sofia till slut. Rösten sprack på mitten. "Jag vill känna dig mot mig. Hela fittan. Sax. Jag vill komma mot dig, inte bara på din tunga. Kom ner. Säg ja."

"Ja. Ner. Jag vill det också. Jag vill känna dig."

De hjälpte varandra ner. Benen darrade på dem båda. Bakom disken, där gatan inte såg in, var stengolvet svalt och lite dammigt under knäna. Resten av kläderna åkte av i rester: behå, skjorta, Sofias topp som fastnade i håret och slets loss med ett skratt som dog i samma sekund som hud mötte hud. Bröst mot bröst, bröstvårtor som gned, en kyss som smakade svett och fitta. Sedan lade Sofia sig på sidan. Rebecka mötte henne. De flätade benen, anpassade höfterna, och fittorna möttes i sax.

Den första gnidningen gick som en stöt genom magen. Våt mot våt. Klittor som fann varandra, gled isär, fann igen. Båda stönade, högt, ohämmat, och ljudet studsade mot flaskhyllorna.

Det blev rått med en gång. Inget långsamt utforskande kvar. De stötte. Rebecka grep Sofias vad och drog henne intill, gned sig fram i korta, svettiga stötar, kände hur blygdläpparna gled mot varandra, hur klittan trycktes och släpptes, hur deras sav blandades och gjorde låren halare för varje rörelse. Sofia mötte varje stöt, höften som slog tillbaka, och ljudet av fittor mot varandra var klafsande, tydligt, obscent i den tomma baren. Svetten glänste över nyckelben, över magar, i hårfästet. Det luktade sex och citron och varm hud.

"Hårdare", väste Sofia. "Gnid dig mot mig. Jag vill känna hur du rinner. Knulla mig så här. Din fitta mot min. Jag är så nära att jag skakar."

"Jag känner det." Rebeckas röst var bruten. Hon ändrade vinkeln, lyfte höften, och klittorna träffade rent, en het, direkt gnidning som fick henne att tappa andan. "Fan. Där. Stanna i den. Titta på mig när du kommer."

De höll blicken. Sofias ögon var vilda, munnen öppen, en åder som slog vid tinningen. Rebecka såg svetten i hennes panna, brösten som gungade för varje stöt, den där lilla rynkan mellan ögonbrynen när det blev för mycket och ändå inte nog. Hon ville minnas det. Någonstans visste hon redan att minnet skulle kosta.

Stötarna blev kortare, hårdare. Ingen rytm kvar utom den kroppen krävde. Rebecka kände hur det byggdes, en het knut bakom klittan som drogs åt för varje gnidning, och hon kämpade emot en enda sekund bara för att känna Sofia darra lika mycket. Sedan slutade hon kämpa. Hon gned sig fram, våldsamt, svettigt, fittan som klafsade mot Sofias, och lät det komma.

"Jag kommer", flämtade hon. "Sofia, jag kommer, gnid, sluta inte."

"Jag med. Jag med. Titta på mig."

Det brast. Rebecka skrek, ett högt, skrovligt ljud som studsade mot flaskorna, och gned sig genom det, hårdare, fittan som ryckte och rann mot Sofias. Sofia skrek sekunden efter, hela kroppen spänd, låret i kramp, klittan som pulserade mot Rebeckas i hårda, svettiga stötar som inte ville ta slut. De red ut det tillsammans, stöt efter stöt, skrik som blev flämt, flämt som blev ett skratt så naket att det nästan lät som gråt.

De sjönk ihop på golvet. Andfådda. Glänsande av svett, lår kladdiga, hjärtan som slog där brösten fortfarande nuddade. Rebecka rullade närmare och kysste henne mjukt, utan hunger den här gången, bara mun mot mun, långsamt, smaken av dem båda mellan läpparna. Sofia svarade lika mjukt, en hand i det fuktiga håret, tummen som strök tinningen som om natten plötsligt fått tid.

"Fan", viskade Sofia.

"Ja."

De låg kvar tills andningen lagt sig. Kylskåpet surrade. Någon bil passerade långt borta. Rebecka kysste henne en gång till, mjukare, och kände det ömma i bröstet utan att säga dess namn högt.

"Ta med en flaska vin", sa hon mot Sofias mun. "Hem till dig. Jag är inte klar med dig. Om du vill att natten fortsätter."

Sofia log, brett, läpparna svullna, svetten blank i pannan, ögonen klara och vakna. "Jag vill. Jag har velat i veckor. Kom."

De klädde på sig slarvigt, skrattade åt en knapp som inte ville hittas, fiskade upp trosorna under en pall. Rebecka tog en flaska rött från hyllan och skrev en lapp till sig själv om morgonens inventering. De släckte hylljuset. Nyckeln var kall i handen när de låste dörren bakom sig, och höstluften slog emot svetten i nacken, skarp och ren. Sofia flätade sina fingrar i hennes. Båda log så brett att det nästan inte fick plats i ansiktet, och de gick ut i natten hand i hand.

Hon höll Sofias hand som ett löfte, och Yvonnes olästa namn brände redan i fickan.