Miriam log mot Quentin medan Sullivan såg på

Jag satt i den mörka fåtöljen vid fönstret och kände hur hjärtat slog ojämnt mot revbenen. Jag är Sullivan, trettiofem, och den här kvällen hade jag själv sagt ja. Miriam, min fru på tjugoåtta, stod mitt i sovrummet i den tunna sidenrocken jag köpt åt henne förra julen. Quentin, trettiotvå, vår gamle studiekamrat som numera jobbade på samma reklambyrå som hon, hade just stigit in. Han doftade av regn och en diskret cologne. Dörren hade gått igen bakom honom med ett mjukt klick, och nu var vi tre vuxna människor som hade kommit överens om något vi alla påstod oss vilja.

Miriam log mot honom. Inte det artiga leendet hon gav gäster vid middagar, utan ett långsamt, varmt leende som nådde ögonen och fick mungiporna att mjukna. Hon tog ett steg närmare, lät fingertopparna nudda hans skjortärm. “Du kom”, sa hon lågt. Quentin nickade, blicken gled från henne till mig och tillbaka. “Om du fortfarande vill.” “Jag vill”, svarade hon, och jag hörde hur rösten darrade av något som inte bara var nervositet. Vi hade pratat om det i köket tre kvällar i rad, med vin som svalnade i glasen. Ingen var full. Ingen pressade. Jag hade sagt att jag ville se henne, att tanken gjorde mig hård på ett sätt jag inte riktigt förstod. Nu satt jag här med händerna på armstöden och kände hur blodet redan började samlas mellan benen.

Quentin drog av sig jackan och hängde den över stolsryggen. Miriam hjälpte honom med knapparna i skjortan, en efter en, långsamt. Hennes naglar var korta och målade i en matt rosa nyans. När skjortan föll såg jag hans bröst, det lätta håret, magmusklerna som spändes när han andades. Hon lutade sig fram och kysste honom, först försiktigt, sedan djupare. Jag hörde det våta ljudet av deras tungor. Min kuk rörde sig i byxorna. Jag hade lovat att inte röra mig förrän de sa att jag fick, men fingrarna knöt sig redan.

De rörde sig mot sängen. Miriam lät sidenrocken glida av axlarna. Under hade hon ingenting. Hennes bröst var fulla, bröstvårtorna redan styva i den svala luften från det öppna fönstret. Quentin satte sig på sängkanten och drog henne till sig, mellan sina knän. Hans händer gled upp längs hennes lår, tummarna strök insidan där huden är tunnast. Hon suckade, lutade huvudet bakåt. “Sullivan ser på”, viskade hon, nästan som om hon påminde sig själv. Quentin tittade förbi henne, rakt på mig. “Bra”, sa han. “Låt honom.”

Hon knäppte upp hans byxor. Hans kuk sprang fri, tjock och redan halvstyv, ådrorna tydliga under huden. Miriam sjönk ner på knä på mattan, men bara en kort stund. Hon slickade längs undersidan, lät tungan cirkla runt ollonet, smakade på den första droppen som pärlade fram. Sedan reste hon sig, vände sig mot mig en sekund — ögonen mörka, kinderna röda — innan hon klättrade upp i hans knä. Hon greppade hans kuk med ena handen, styrde den mot sin fitta. Jag såg hur blygdläpparna delade sig, hur hon sjönk ner, centimeter för centimeter, tills hon satt helt ner. Ett långt, darrande andetag lämnade henne.

Hon började röra sig. Först långsamt, höfterna rullade i små cirklar så att jag kunde se hur hans kuk gled in och ut, blank av hennes våta. Quentin höll henne om midjan, tummarna tryckte in i mjukt hull. “Hårdare”, mumlade han. Miriam log igen, det där leendet, och ökade tempot. Hon reste sig på knäna och sjönk ner med kraft, så att ljudet av hud mot hud fyllde rummet. Hennes bröst gungade. Svetten började glänsa i hennes nyckelben. Jag kunde inte låta bli att öppna mina egna byxor. Min kuk var stenhård, förhuden tillbakadragen, och jag slog handen runt den, långsamma drag som följde hennes rytm.

“Titta på honom”, sa Quentin till henne, rösten grov. Miriam vände huvudet. Våra blickar möttes medan hon red honom. “Han är så kåt”, viskade hon, och det var sant. Precum rann redan ner över mina fingrar. Hon red hårdare nu, studsade, lät sig falla med hela sin vikt så att Quentins kuk försvann ända till roten varje gång. Hennes fitta gjorde våta ljud, ett sugande, klafsande ljud som fick mig att bita mig i läppen. Quentin stönade, höfterna stötte upp emot henne. “Fan, Miriam, du är så trång.” Hon skrattade till, ett kort, hest ljud, och lutade sig fram, händerna på hans axlar, och red honom i en brutal, stadig takt. Jag såg hur hennes stjärt dallrade vid varje nedslag, hur hans bollar slog mot henne.

Jag smekte mig snabbare. Skammen och kåtheten blandades tills jag inte visste var den ena slutade. Miriams andetag blev hackiga. “Jag kommer”, flämtade hon. Quentin greppade hennes höfter hårdare, höll henne nere och stötte upp underifrån, korta, djupa stötar. Hon skrek till, kroppen spändes, och jag såg hur hennes fitta drog ihop sig runt honom, hur safter rann ner över hans pung. Han följde sekunder senare, stönade hennes namn och tömde sig djupt inne i henne. Jag kände min egen orgasm byggas, het och obeveklig, och jag kom över min hand och mage i tjocka strålar medan jag fortfarande tittade på dem.

Efteråt låg de stilla en stund. Quentin strök hennes rygg. Miriam lyfte huvudet, log mot honom igen, mjukare nu, och kysste honom på kinden. Sedan tittade hon på mig. Leendet dog inte helt, men något i hennes ögon förändrades. Jag satt kvar med kalsongerna nere, sperma kall på huden, och kände hur tystnaden växte. Quentin reste sig, hittade sina kläder utan att säga mycket. Miriam drog på sig rocken igen, knöt skärpet hårt. Ingen av oss sa det vi kanske borde. När dörren stängdes efter honom blev rummet för stort. Jag torkade mig med en näsduk och kunde inte möta hennes blick länge. Något hade känts rätt medan det pågick, men nu, i efterdyningarna, satt tvivlet som en sten i magen. Hade vi velat det här på riktigt, eller hade vi bara låtit kåtheten bestämma åt oss? Jag visste inte. Miriam satte sig på sängkanten, långt ifrån mig, och stirrade ner i golvet. Regnet slog mot fönstret. Ingen av oss rörde den andre.